strikethepose

 
Jag är sjuk igen! Svullen i halsen som få, ont i huvudet och kroppen, fyfan. Farbror doktorn kunde heller inget göra då det inte är någon bakterieinfektion. Ja, jag tycker faktiskt synd om mig själv och det står jag för.

Någon gång ibland måste man få känna sig liten och omhändertagen. Det tror jag är viktigt och källan till att sedan kunna vara stark i livet. Är det kanske nu som jag är lagomt sjuk? (relaterat till inlägget lagomt sjuk- hamstersjukan) Det kanske är det som är svaret på hela den funderingen. Att känslan att få vara "lagomt" sjuk ibland är rogivande istället för förödande då det stärker en. Kanske måste man ibland nå just den svaga punkten för att kunna vara mottaglig för ny styrka.

Jag vet iaf en liten person jag skulle vilja ha här just nu. Fast å andra sidan vill jag ju för allt i världen inte sjuklifiera denna någon. Hmm... kanske vore det en idé om man plastade in denna filuren i fråga, vakuumförpackad kanske?
Fast då vore *---* iof inte så mysig att krama längre...

Be true*